Det här är ditt land, det här är mitt land!
God afton alla!
Mitt namn är Siriphon Pilawan Kota... Eller nej! Det är det namn jag fick när jag föddes i Thailand. Jag heter Åsa Regnell Hornbrink och sommarens solbränna börjar blekna och mitt svarta hår börjar bli grått, eller vitt. Idag hade jag kunnat varit med i filmen "This is England"... Eller nej! Jag har ingen rakad skalle. Jag är bara klädd i byxor med hängslen, bomberjacka och kängor. Jag älskar böcker, papper och pennor. Men jag är inte speciellt modig. Jag ville inte eller vågade inte befinna mig vid eller på Bokmässan när NMR var ute. Så sorgligt och trist. Trots mitt svenska namn tillhör jag och min syster en grupp som inte är önskvärda i NMRs Sverige. Min lille vän O är inte heller önskvärd och han om någon är ett oskyldigt barn. Många i min bekantskapskrets är inte heller önskvärda av den ena eller andra anledningen. Elaine Eksvärd skrev så bra i sin blogg på samma tema. Kom på i efterhand att målgruppen eller de människor jag arbetar med och för inte heller ha någon plats i NMRs rike. Hemskt att inte NMR ser att varje människa är unik!
Jag tycker att Bruce Springsteens låt My hometown beskriver läget bra.
This is My hometown! I was eight years old and running with a dime in my hand.
Into the bus stop to pick up a paper for my old man.
I'd sit on his lap in that big old Buick and steer as we drove through town .
He'd tousle my hair and say son take a good look around this is your hometown.
This is your hometown. This is your hometown. This is your hometown.
In '65 tension was running high at my high school.
There was a lot of fights between the black and white here was nothing you could do.
Two cars at a light on a Saturday night in the back seat there was a gun.
Words were passed in a shotgun blast.
Troubled times had come to my hometown.
My hometown. My hometown. My hometown.
Now Main Street's whitewashed windows and vacant stores.
Seems like there ain't nobody wants to come down here no more.
They're closing down the textile mill across the railroad tracks.
Foreman says these jobs are going boys and they ain't coming back to your hometown.
Your hometown. Your hometown.
Last night me and Kate we laid in bed. Talking about getting out.
Packing up our bags maybe heading south.
I'm thirty-five we got a boy of our own now.
Last night I sat him up behind the wheel and said son take a good look around.
This is your hometown.
Nu får vi väl ändå säga att kärleken segrade idag, NMR fick avbryta sin demonstration!
Störst av allt är kärleken!
Allt åt alla!
/Å.
