Å R Hornbrink the only one!

Så har vi kommit fram till årets sista dag. 2021 ska bli 2022. Det har varit ett  rätt så "vardagligt" liv, trots allt. Betyder det att vi har anpassat oss till en tillvaro med pandemi? Ja, kanske på ett eller annat vis. Som det en gång var kommer det nog aldrig bli igen, eller? 

Det här ska inte bli någon årskrönika eller sammanfattning av år 2021. Det är bara mitt sätt att försöka skriva en nyårshälsning till er. Jag ser med tillförsikt på det nya året, allt blir alltid vad vi gör det till. Jag trivs ju bäst i de små sammanhangen (svårt att tro, då jag nästan kan tyckas vara översocial) och med tanke på att man ska hålla avstånd och inte samlas i så stora sammanhang så har julhelgen och även i dag och afton varit tvåmansparty.

Två konserter och två hockeymatcher är väl det i kultur och idrottssammanhang som jag har bevistat i år. Men en hel del biljetter är köpta till sånt som går av stapeln 2022 om det nu blir av och genomförbart. 

När det kommer till den egna hälsan kom det fram att jag "led" av järnbrist. Men med tabletter blev det bättre. Min nattsömn som i perioder är katastrofal fortsätter att vara det. Men det går att leva med. Jag börjar bli van. Maken, den bästa och jag har i skrivande stund minskat cirka 60 kilo tillsammans😌. Därför unnar vi oss nya kläder, mycket gammalt är för stort.

För att avsluta skickar jag med er en vers ur Härlig är jorden.

Tidevarv komma, tidevarv försvinna.

Släkten följa släktens gång.

Aldrig förstummas tonen från himlen.

I själens glada pilgrimssång.

Allt det bästa till alla!

Gott slut och gott nytt år.

Var rädda om er och om varandra.

F**k corona.

Stöd 2forty2, treskablinoll och inte ensam aldrig glömd.

Glöm aldrig, Du, just Du är fantastisk!

/ÅRH.