Att hålla minnen vid liv...eller släppa taget?!
God eftermiddag alla!
Jag har filosoferat lite som jag gör då och då. När jag tar mig tid att sätta mig ner och bara vara.
Jag brukar säga att jag har minne som en elefant. Det är på både gott och ont. Vissa saker som jag minns tycker jag kunde få blekna bort och stanna i glömskans kammare. Det är lite jobbigt att vara långsint. Lasse Winnerbäck sjunger Kom ihåg mig, det är vår sång h. Andra minnen vill jag ska stanna kvar... Det är väl dom som gör ett liv?! Jag levde länge efter och gör kanske än efter devisen glöm inte men förlåt. Förlåt andra och förlåt dig själv. Herr Ågren hälsade på mer förr... Han är inte så välkommen längre dessutom behöver han inte hälsa på särskilt ofta heller. Jag har blivit äldre och förhoppningsvis klokare. Jag kan inte påstå att jag har gjort så mycket fel i livet... Inget som inte har kunnat rättas till. Gjort är ju gjort, och ogjort hade jag varit de erfarenheterna fattigare.Vi är ju inte mer än människor!
Äsch, det här inlägget blev inte som jag tänkt men det gör inget.
Allt gott åt alla!
/Å.
