Liv med förhinder, eller?!
God kväll alla!
Min rubrik kanske inte låter så munter... Men det är lite så jag upplever mitt liv just nu. Jag försöker att leva som vilken vanlig Svensson som helst och göra saker som jag älskar. Men eftersom jag mår som jag mår så blir det lite jobbigt och svårt ibland. Då gör det ont. Jag vet egentligen inte vad som hindrar mig. I slutänden är det bara jag som blir lidande och det känns lite orättvist. Men när jag kommer tillrätta med vad som hindrar mig ska jag åter igen vara ostoppbar! Se det som ett löfte.
Allt gott åt alla!
/Å.
