What we got here is failuar...
God eftermiddag alla!
Rubriken är nog inte så rättvis, men det är lite så jag känner. Hur du än gör har du två sidor, fram och bak. Det här är mitt försök att skriva av mej min ledsenhet och frustration. Det finns en del som behöver komma ner från sina höga hästar. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta, det är mänskligt att fela. Vilka fler ordspråk eller klyschor ska vi använda?!
Look down som de sjunger i Les Miaerables.
Jag vet att jag egentligen inte behöver vara ledsen, jag har folk som håller mej om ryggen, men i alla fall. Jag vill ju så gärna alltid göra mitt bästa och rätt. Sen är det inte nyttigt att vara så långsint som jag är. Men du kan ju inte hålla på att be om förlåtelse i förväg eller förebyggande syfte för att du kommer göra fel någon gång längre fram längs vägen.
Jag kollar på extrema städexperter på tv, jag för min del har försökt att göra köket respektabelt. Men jag uppskattar ett hus som det ser ut som att levande människor befinner sej i än ett som är stelt och perfekt.
Nästa vecka blir någorlunda "normal", inte massa möten, utan en "rak " arbetsvecka. Samvetet svider lite, jag hade gärna velat erbjuda fler dagar och längre kvällar för dem jag jobbar för, men det går inte ihop sej schemamässigt.
Tillvaron kan ju ses som lite grå, men i torsdags när vi var ute och flög drake var himlen blå. Dock kan ju linorna liksom livet trassla ihop sej. Då får man försöka reda ut fnurrorna på tråden eller helt enkelt ta saxen och klippa av linan.
Vet inte om jag blev så mycket klokare eller gladare av det här inlägget, men men.
Allt gott åt alla!
/Å.
